Meditation

Jag blir bara mer och mer förtjust i denna typ av meditation – Tummo meditation

“Tummo består av en kombination av andnings- och visualiseringstekniker, som används för att komma in i ett djupt meditationstillstånd som används för att öka en persons “inre värme”. Denna inre värme gör det möjligt för någon att kontrollera sin kroppstemperatur, till exempel att hålla kroppen varm i kalla förhållanden

Jag hittade en sida med riktigt bra guidning till just tummo, https://www.anahana.com/sv/breathing-exercise/tummo-breathing

Önskar er alla en fortsatt fin november!

𝑴𝒚 𝒔𝒐𝒖𝒍 𝒉𝒐𝒏𝒐𝒓𝒔 𝒚𝒐𝒖𝒓 𝒔𝒐𝒖𝒍. 𝑰 𝒉𝒐𝒏𝒐𝒓 𝒕𝒉𝒆 𝒍𝒊𝒈𝒉𝒕, 𝒍𝒐𝒗𝒆, 𝒕𝒓𝒖𝒕𝒉, 𝒃𝒆𝒂𝒖𝒕𝒚 & 𝒑𝒆𝒂𝒄𝒆 𝒘𝒊𝒕𝒉𝒊𝒏 𝒚𝒐𝒖, 𝒃𝒆𝒄𝒂𝒖𝒔𝒆 𝒊𝒕𝒔 𝒂𝒍𝒔𝒐 𝒘𝒊𝒕𝒉𝒊𝒏 𝒎𝒆. / 𝑲ä𝒓𝒍𝒆𝒌 𝒇𝒓å𝒏 𝑳𝒊𝒏𝒅𝒂𝑺𝒐𝒇𝒊𝒆 𝑬𝒗𝒂𝒔𝒅𝒐𝒕𝒕𝒆𝒓 

Jag kan inte riktigt beskriva känslan pga. att jag vet inte själv riktigt vad jag känner eller varför. Det är snart fem veckor sedan kurserna slutade och jag på riktigt stod på yogamattan. Fem veckor av 0 motivation, en ihållande sjukdomskänsla, en ilska som inte vill ge med sig, en slags ledsamhet blandat med känslor av otillräcklighet. Helt ärligt så har jag inte haft lust med någonting överhuvudtaget och jag har egentligen ingen aning om varför det har varit så heller?

Det är snart mitten av december och i normala fall brukar julkänslan ha infunnit sig för länge sedan, smånissarna brukar pryda hela hemmet vid det här laget och granen vara pyntad och klar, men nej då, inte i år.

Idag valde jag faktiskt att acceptera att det är så och skriva ett inlägg om det, hela jag går igenom en livsförändring just nu så det är kanske det som är meningen, det jag ska lära mig – att livet handlar om balans och att det är helt ok att,

• känna sig likgilltig ibland
• släppa på alla måsten
• vara ledsen och känna sig arg
• ta dagarna som dem kommer
• inte yoga kontinuerligt
• inte har full julstämning fast det är december.

… livet kan inte vara på topp jämt.

Och efter Ikväll känns det konstigt nog lite bättre, jag har iallafall suttit på mattan och tagit in känslan av tillräcklighet, jag har andas ut det negativa och andas in ny energi… vem vet, imorgon kanske jag till och med känner mig redo igen att ställa mig upp på mattan.

Nu ska jag få mig en efterlängtad distanshealing av en nära vän. Namaste och kärlek från mig.

Yoga är för alla, säger alla, nästan. En del frågar om yoga verkligen är för alla. Ja, yoga är för alla. Yoga är inte bara asanas, de fysiska övningarna, yogapositionerna. Yoga är inte bara handstående eller en kraftfull vinyasa flow eller benen vilande på armarna med fötterna ut åt sidan eller en halv brygga stående bara på underarmarna. Det kan bli det, förmodligen för de flesta, men det är inte där som merparten av oss startar sin yogaresa. Det finns såklart natural born yogapractitioners som har både den styrka och smidighet som krävs för att anta de större utmaningarna men de allra flesta börjar nog lite mer försiktigt.

Jag fokuserar i mitt arbete på att få individer att börja våga yoga. Mitt fokus ligger i att skapa utrymme för andningen och kroppens flöden för att cirkulationen av livsenergi ska ta plats. Jag gör yogaserier som passar för den ovana, den som kanske har ont, den som inte orkar eller kanske ens vill träna men som vet att det är bra med rörelse, den som någonstans vet att jag behöver förändring. Jag vill förmedla att det gör stor skillnad även med de små förändringarna, som att sträcka upp armarna i en lätt bakåtböjning och andas, börja rulla skuldrorna framåt och bakåt i cirklar eller att leda upp anklarna – allt för att skapa lite mera utrymme för livsenergin att ta sig runt. Om vi kan vara tacksamma för det lilla så alstrar det motivation att våga utmana oss lite till. Att jag skapar min egen verklighet men mina emotioner, tankar och min fysiska konstitution är min livsfilosofi. Bakom människans emotionella sår, fysiska bekymmer och irrande tankar finns en skinande själ hos oss alla.

Yoga är ett av flera verktyg för att lösgöra och rensa ut energi som ger plats åt nytt att växa. Därför är yoga ofta förenat med någon form av utrensning och smärta som vi behöver ge omsorg och ta på allvar. Att vara en yogini handlar inte bara om att utöva de fysiska övningarna – asanas. Asanas är en del av den större livsfilosofin som omfattar alla livsområden. Ahimsa heter det när vi övar på att tänka goda saker om oss själva och andra. Det kräver många gånger disciplin, inte minst när det handlar om att vi ska behandla oss själva väl istället för att döma. Yoga innebär också att vara sann i sitt tal, att följa sitt hjärta oavsett vad omgivningen tycker. Att känna tacksamhet är en annan aspekt som yogan lär oss, att meditera och blicka inåt ytterligare en. Så svaret på frågan om alla kan utöva yoga är ja men alla kanske inte utövar alla delar. En del gör det och andra väljer kanske bara de fysiska övningarna eller att mediterar över tacksamhet. Att leva som yogini är för mig att ha en strävan om att följa alla de åtta delar som yogafilosofin innebär och samtidigt ha respekt för att det är stort område, att det kan vara svårt, att det kan ta tid och att visa sig själv och andra ödmjukhet inför det.

Jag kallar min yoga för Earthstar Yoga. Den är down to earth och väldigt connected to Mother Earth through the outbreath i det att Moder Jord tar emot allt vi lämnar ifrån oss och transformerar det till nytt och spirande. Att andas ut är tekniken för att släppa energi som vi inte behöver och efter en lång utandning är det möjligt att andas in ny energi igen. Övningarna är inte nya men kombineras med ett starkt fokus på att landa och andas ut för att sedan andas in och skapa utrymme för nytt att fylla oss. Så ha ödmjukheten, lugnet, avslappningen i fokus om du provar mitt övningsexempel och tänk på att ge plats åt det nya inom dig.

1. Sitt på knä, håll handflatorna på knäna, flexa försiktigt ryggen fram och tillbaka. Låt rörelsen vara mjuk, forcera inte och spänn inte nacken. Låt nacken följa med men låt det vara en mjuk rörelse som kommer från ryggradens rörelse. Det är alltid lätt att övergöra rörelser och då är det lätt för sträckningar vilket vi vill undvika. Andas in när du för bröstkorgen framåt och andas ut när du kutar ryggen. Tänk på att hålla axlarna avspända under hela övningen. Skulderbladen ska sträva nedåt.
2. Sitt i skräddare med handflatorna mot knäna, flexa mjukt fram och
   tillbaka. Var försiktig med nacken såsom i övning 1. Använd andningen som ovan.
3. Sitt i skräddare, håll ett tag om dina anklar. Flexa ryggen fram och tillbaka i en mjuk rörelse. Tänk på nacke och andning.
4. Sitt i skräddare. Tag höger hand på vänster knä, sätt vänster hand bakom ryggen på golvet. Andas in och sträck på ryggen och titta framåt. Andas ut och gör en försiktig vridning åt vänster och titta
   mot din högra hand. Var mjuk mot dig själv i denna vridning. Andas några lugna andetag.
5. När du är klar sätter du händerna i mot hjärtat och tackar dig själv för omsorgen du visat dig själv och din kropp.

Tack för en fin tidning och inspirerande blogg och tack LindaSofie Evasdotter för att jag får möjlighet att gästblogga. Namaste / Maria Hultman Gonzalez

Mail: maria@youmind.se

Instagram: youmind_maria & maria_hultman_gonzalez

För fem år sedan så kom den stora förändringen, då ytterligare ett av mina förhållande tog slut. Jag blev lämnad den gången och förstod verkligen inte varför, men känslan och tanken blev glasklar den kvällen – aldrig någonsin mer ville jag känna så här.

Jag trodde helt ärligt att jag skulle dö när dörren slogs igen bakom mig, benen höll mig inte uppe längre och jag bara föll ihop på hallgolvet. Jag hörde hur jag verkligen tog i och skrek ut tårarna medan känslan i bröstet drog åt som en snara, hårdare och hårdare. Skulle jag dö här nu, helt ensam? jag försökte att hjälpa andningen, precis som jag hade lärt mig när jag skulle föda barn, in genom näsan och ut genom munnen men det gick inte, allt snörvlande och skrikande gjorde det helt omöjligt. Jag började hyperventilera vilket gjorde att det bara blev ännu svårare att få in någon luft överhuvudtaget. Det kändes helt ärligt som att någon hade slitit ut mitt hjärta, knölat ihop det som en liten boll, slängt det på backen och sedan hoppat på det. Varför? vad hade jag gjort för fel, kunde jag ha gjort ännu mer, vad hade jag sagt och gjort som fick det att sluta så här. Offerkoftan som jag hade på mig blev större och större och jag kunde inte i min lilla värld begripa där och då vad det var jag egentligen kände.

Varje dag sedan blev en kamp om överlevnad trots att jag visste med mig någonstans där inne att det här inte var slutet, utan början till något helt annat. Hösten samma år så fick jag en av livets stora gåvor, jag blev mormor för första gången och det var nog också den dagen som jag bestämde mig för att må bra, på riktigt. . . så börjar min bok, Meditation & Yoga, vägen till ett bättre jag.

Jag känner sådan stor tacksamhet till de här fem åren, hur jag har utvecklats till en stark individ som känner stor kärlek till livet. Hur jag rör mig i positiva flöden men människor som vill mig väl, att jag är den mamma & mormor som jag älskar att vara och att jag vaknar upp varje morgon med en bra känsla och en kropp som fungerar, hur jag faktiskt hjälper andra genom om att bara dela med mig om min resa är helt fantastiskt. Under vissa perioder har det så klart varit påfrestande och väldigt jobbigt, men målet har hela tiden varit tydligt, ett bra mående & ett hälsosamt liv. / Med kärlek LindaSofie Evasdotter