Under två års tid så har vi pratat, skrattat och hjälpt varandra, men bara via telefonen och internet. I helgen så träffades vi för första gången i verkliga livet, jag och Maria Hultman Gonzalez.

Djupt inne i Hälsinglands skogar har vi mediterat, fäktas med myggor, sprungit i spöregn med åskan & blixten över oss och hittat kilovis med vacker bergskristall.

Vi har tillsammans tagit en milstolpe med att guidat härliga yogis genom “Prideyogan” i 30 graders värme och strålande solsken bland många nyfikna åskådare.

Vi har åkt Hälsingland runt, hittat cocacolablommor, undvikit björnar och letat efter troll 😉 Vi har kommit fram till ett nytt namn och hittat slutet på det sista kapitlet, tillsammans så börjar vi nu en helt ny resa.

Det har varit en hektisk men helt fantastisk helg och jag är tacksamt motbevisad, det är tydligt att det går alldeles utmärkt att hitta sann vänskap även i cyberrymden. Tack mina fina för den här helgen – familj, vänner och alla yogis och tack till dig Maria Hultman Gonzalez för att du är du. / LindaSofie Evasdotter

Oavsett vem du är, oavsett vad du gjorde, oavsett var du har kommit från, kan du alltid ändra, bli en bättre version av dig själv.” ~ Madonna

Föreställ dig att du vaknar upp imorgon i den bästa av världar,

• Hur skulle du vilja att ditt liv såg ut?

• Hur skulle det påverka dig som person?

• Hur skulle du som person vara?

• Hur skulle det påverka ditt liv?

Meningen med dessa frågor är inget annat än att jag vill att du ska tänka större, utanför ramarna och med en känsla av att allt är möjligt. . .

Det människor ångrar allra mest på sin dödsbädd, är de inte nått sina drömmar, så står det i boken The top five regrets of the dying.

Sätt upp ett mål och uppnå det, när målet är uppnått, beröm dig själv och sätt upp ett nytt. Du är aldrig för gammal för att sätta nya mål och leva dina drömmar. / LindaSofie Evasdotter

Klockan är efter midnatt, vilket betyder att det är officiellt sommar för mig, fråga mig inte varför men den första juni så börjar min sommar. Dagarna som är längre än nätterna, de ljumma vindarna och ljusa sommarkvällarna – som jag har längtat.

Redan som liten älskade jag att spendera mina somrar ute i naturen, helst barfota med ett metspö i handen. Nu i vuxen ålder så är naturen fortfarande min plats för återhämtning, en parallell lugn värld med mer tid för eftertanke och livskvalitet.

“And into the forest I go, to lose my mind and find my soul” ~John Muir

Att krama ett träd är kanske det enklaste sättet att direkt omfamna naturen, att uppleva och kanalisera känslor via hela kroppen och fylla på med ny härlig energi. Det är faktiskt så att när vi kramas så minskar kroppens stresshormon kortisol, vilket gör att lugnet smyger sig på automatiskt. Trädet i sin tur är fullt av positiv energi och ger en kraftfull känsla av trygghet, så ta tacksamt emot och sprid det vidare – ett fantastiskt livshjul som ger möjligheten till livskvalitet.

Ta ett djupt andetag innan du går med långsamma rörelser in i kramen, du väljer själv om du vill ha dina ögon öppna eller slutna. Försök att slappna av i andningen och låt andetagen kännas naturliga. Var här och nu genom att känna hur din kropp känns mot trädstammen, tänk på hur du andas och hur ditt hjärta slår. Andas in ny härlig energi och andas ut det du inte behöver .

“Sinnesstämningen tacksamhet infinner sig när vi förhåller oss till livet som en gåva”

/ LindaSofie Evasdotter

Det är roligt, lekfullt och ger en fantastisk känsla när hela ens värld vänds uppochner. Mormor som jag är, har jag precis börjat lära mig att stå på händer utan stöd och jag älskar verkligen varje sekund av det – handstående har kommit att bli min absoluta favoritposition.

“Vi slutar inte leka för att vi blir gamla, vi blir gamla för att vi slutar leka” ~ George Bernard Shaw

Det var ganska precis ett år sedan som jag fick för mig att jag skulle lära mig att stå på händer och sedan dess så har jag, var och varannan dag, vid något tillfälle, befunnit mig uppochner. Med facit i hand så kan handstående vara en av de roligaste utmaningar som jag någonsin har bestämt mig för att ge mig på, hela grejen med att vända hela sin värld uppochner passar mig ypperligt.

Här kommer några tips för dig som också vill testa på handstående,

• Ta hjälp av en vägg eller en dörr, se till att ha fritt utrymme runtom.
• Händerna skall placeras i axelbredd och gärna med en kudde under huvudet (mellan händerna) om du känner dig osäker.
• Kom sedan upp i handstående med ryggen mot väggen/dörren genom att sparka ifrån golvet med det ena benet.
• Håll hela kroppen i spänt läge, armarna ska vara rak och du ska försöka att komma upp till handstående så mjukt som möjligt.
• Börja med att stå kvar några enstaka sekunder och utöka tiden allt eftersom du bemästrar balansen.
• När du blivit tillräcklig trygg mot väggen / dörren så kan du testa att komma upp i handstående mitt i ett rum istället (se till att ha fritt runtom) finns tillgången till en gräsmatta så funkar det minst lika bra.
• Sparka ifrån på samma sätt som du gjorde mot väggen/dörren, kroppen ska vara spänd, armarna rak och gå upp till handstående så mjukt som möjlig.

Be gärna någon om hjälp att ta emot dina ben tills det att du känner dig tillräckligt trygg med att stå på egna händer. Lycka till / LindaSofie

Den här veckan så har jag fått påminna mig själv om att andas, djupa andetag. Jag har sovit dåligt, ätit sämre, känt mig allmänt stressad och haft mycket runt omkring, vilket också gör mig frustrerad för att jag vet precis vad jag behöver.

Jag måste komma ihåg att det är helt ok att säga nej när jag känner att jag inte orkar, jag får tillåta mig själv att vara trött ibland och jag behöver inte vara den bästa- snällaste- gladaste- gulligaste- trevligaste- duktigaste- mest positiva mamman- mormorn- dottern- systern- vännen- yogaläraren- coachen- samtalsterapeuten- och flickvännen – jämt.

Även under stressiga perioder så kan jag tillåta mig själv, om så bara för en stund, prioritera mig, ta mig tiden att andas, pausa tillvaron några minuter. Efter så många år borde jag ha lärt mig, när jag anser att tiden inte finns till att meditera, det är då jag behöver det som allra mest.

Jag sätter mig / ställer mig i ett bekvämt läge på den plats som känns bra för stunden. Jag låter kroppen slappna av, andas genom näsan och hittar andetagen genom att räkna till tre, andas in (räkna till tre), andas ut (räkna till tre). Jag försöker att vara närvarande här och nu, antingen genom att fästa blicken på en punkt framför mig eller bara sluta ögonen. När tankarna kommer så låter jag dem komma, utan att lägga någon vikt vid dem. Jag tillåter mig själv känna att den här stunden är helt och hållet min.

Jag andas in ny energi och andas ut otillräckligheten, jag andas in lugnet och andas ut stressen, jag andas in kärlek och jag andas ut det jag inte behöver . . . med andningen kommer lugnet. . . jag känner tacksamhet.

/LindaSofie